Meeryn ass Traa dy Liooar, Jelune 3ss Mee Houney 2025
Va Feailley Ghailckagh, myr v'ee ec y traa shen, currit er bun 'sy vlein 1996 ec Phil Gawne tra v'eshyn Screeudeyr y Heshaght Ghailckagh. Rish blein ny ghaa hannah liorish yn traa shen, lurg coyrle veih Robert Thomson, va'n Çheshaght Ghailckagh er reaghey Leaght Ned Maddrell, ayns cooinaghtyn as ayns onnor jehsyn, va ruggit 'sy vlein 1877 as hooar eh baase Laa'l Steaoin, 1974, as eh ny loayrtagh dooghyssagh s'jerree jeh'n Ghaelg.
Lurg da Phil Gawne as Chris Sheard ceau traa ayns Nalbin feddyn magh mychione ny va goll er jannoo ayns shen bentyn da'n Ghaidhlig, va Phil smooinaghtyn dy beagh eie mie eh dy ghoaill vondeish jeh shen, as dy chur er bun feailley va goaill stiagh Leaght Ned Maddrell as immeeaghtyn elley neesht gollroosyn shen honnick eshyn as Chris ayns Nalbin bentyn da'n Ghaidhlig, dy chur y Ghaelg er y hoshiaght. Ny s'anmee haink Feailley Ghailckagh dy ve enmyssit Cooish.
---oooOooo---
Tra va greie recortys son kylinderyn kere ec yn Çheshaght Ghailckagh dy moghey 'syn eedoo cheead blein, va Sophia Morrison gaccan nagh row Gaelgeyryn arryltagh dy yannoo recortys jeh cooishyn ny draneyn ny arraneyn cadjin, er yn oyr dy beagh shoh jannoo seose recortys son sheelogheyn 'sy traa ry heet, as v'ad smooinaghtyn dy row eh orroo ve jesh as trome-chooishagh, as myr shoh dy mennick she hymnyn as meeryn ass y Vible v'ad recortey. S'treih dy liooar eh nagh daink agh paart feer veg eer jeh'n stoo shen dy ve ayn, lesh kylinderyn çheet dy ve mhillit as brisht. Ta skeeal dy daink peiagh ennagh 'sy thie Morrison stiagh ayns shamyr as va'n inney-veyl jannoo ymmyd jeh kuse dy chylinderyn kere dy oaddey yn aile.
Liorish yn traa va'n ghreie recortyssagh, yn Scaan Sheean, ec yn Çheshaght Ghailckagh ayns ny 1950yn, as she Juan y Geill ren kionnaghey shen son yn Çheshaght Ghailckagh, va ny shenn loayrtee smoo arryltagh dy yannoo recortyssyn jeh coloayrtysyn eddyr oc mychione cooishyn cadjin, agh tra va recortys jeant jeh Sage Jane Kinvig, v'ee aa-loayrt Padjer y Çhiarn as ronney jeh hymn.
Va Sage Jane Kinvig ruggit mysh y vlein 1870, as v'ee Sage Jane Clarke ec y traa shen. V'ee poost rish John Dan Kinvig, y Conaanteyder, myr va sleih gra rish, as v'eshyn ny Ghaelgeyr flaaoil neesht, agh cha row eh cho arryltagh dy ve recortit, as cha nel eh ry chlashtyn monney agh myr coraa gra jus bit beg 'sy çheu-chooylloo. Hooar Sage Jane Kinvig baase 'sy vlein 1962.
---oooOooo---
She Juan y Geill ren kionnaghey y ghreie recortyssagh, yn Scaane Sheean, son yn Çheshaght Ghailckagh. Va coraa Juan y Geill ry chlashtyn rish tammylt ayns shoh ayns Traa dy Liooar ayns recortys va jeant echey 'sy thie echey ayns Colby Jerrey Geuree 'sy vlein 1980, as eshyn aa-loayrt meeryn ass yn vershoon shen jeh Pargys Caillt va scruit 'sy Ghaelg ec yn Arrymagh Thomas Christian, va'n saggyrt ayns Skylley Varooney.
Rish tammylt va sleih smooinaghtyn dy row yn ughtar jeh shen yn Arrymagh Thomas Christian shen, va baghey marish ben ayns Skylley Varooney as va paitçhyn ruggit daue, agh cha row ad poost, as va shen scammylt son dooinney yn agglish. Chammah's shen v'eh çheet dy ve scoorit mennick dy liooar, as va raghlid jeant echey er sleih, myr shoh cha row eh oltey doieagh yn agglish, er chor erbee, as va sleih gra dy ren eh yn vershoon shoh jeh Pargys Caillt – cha nee çhyndaays eh jeh Pargys Caillt liorish Milton, agh t'eh ginsh y skeeal shen ayns drane 'sy Ghaelg.
Agh neayr's shen ta shiartanse dy leih smooinaghtyn dy vel Pargys Caillt ny shinney na va sleih smooinaghtyn, as dy row eh jeant ec shaner yn Arrymagh Thomas Christian shen, as v'eshyn jeh'n ennym cheddin neesht, as eshyn saggyrt Skylley Varooney neesht, myr shoh dy row marranys çheet 'sy chooish bentyn da enn ve currit er yn Arrymagh Thomas Christian, saggyrt Skylley Varooney.
---oooOooo---
Cheayll shin dy vel Leaght Ned Maddrell goll er cummal myr ayrn jeh'n Chooish. Va leaght elley currit er bun myr ayrn jeh'n Eailley Ghaelgagh ny'n Chooish, as choud's ta Leaght Ned Maddrell jeant 'sy Vaarle er cooish freggyrtagh ayns aght ennagh da cooish ny Gaelgey, va'n leaght elley shen dy ve jeant 'sy Ghaelg, as caa da ve er cooish erbee – ayns aght, cooish erbee nagh vel freggyrtagh da cooish ny Gaelgey per se. Ta leaghtyn er ve jeant mychione fishig çhesh-veanagh, mychione shennaghys y valley Venice; mychione caghlaa emshyraght as ymmyd jeh ooill - mychione cooish erbee, agh 'sy Ghaelg. As va sleih gra rish shen, Leaght y Ghaaue, ayns cooinaghtyn y loayreyder dooghyssagh, Juan y Kring, John Kneen, va ny ghaaue doo ass Skyll' Andreays.
Va recortyssyn jeant jeh'n Ghaaue, as ny mast'oc v'eh ginsh mychione laghyn yn aegid echey, tra hie eshyn as e huyr marish yn ayr oc gys Doolish; haink ad thie via Laksey, boayl va'n ayr oc loayrt rish Robert Casement, yn dooinney ren kiaddey Queeyl Vooar Laksey.
---oooOooo---
Ta arrane h ry chlashtyn ny keayrtyn son bannish, as shen ynrican er coontey ennym yn arrane, vees Graih my Chree, as sleih jeeaghyn er shen as, s'cosoylagh eh er yn oyr nagh vel y Ghaelg oc dy hoiggal bun yn arrane hene, t'ad smooinaghtyn dy nee arrane millish eh, as dy vel yn arraneyder gra dy vel y fer elley shen graih my chree. As shen myr t'eh, ayns aght, agh dy feer she arrane mychione coayl graih, as mannagh vel y peiagh elley shen ec yn arraneyder, dy jean yn arraneyder geddyn baase, trooid cree brisht, foddee.
Ta va Cruinnaght Vanninagh Ashoonagh goll er cummal ayns ny 1920yn, va vershoon elley jeh'n arrane shen currit son sleih dy ghoaill ayns cohirrey son goaill arrane. Shoh veih'n chlaare son peiaght ennagh dy ghoaill arrane ny lomarcan 'sy Ghaelg 'sy vlein 1926, as shoh ny fockleyn shen –
O ! Ghraih my chree, O ! vel oo mârym ?
O ! Ghraih my chree, O ! vel oo dooisht ?
Son mannagh noym dy leah oo, Chuishlin,
Eisht shegin dou geddyn baase dt'egooish !
O ! Ghraih my chree, O ! vel oo mârym ?
Nonney nee scaan ta shassoo roym ?
She fud ny hoie ta mish freayll arrey,
Dt'egooish ta'n laa nish follym, lhome !
O ! Ghraih my chree, cha vel oo mârym,
Cha der my hooill my ner oo vra ;
T'ou marish nooghyn heose ayns flaunys,
Boayl vees ardeunys gyn caghlaa !
Shen gra dy baghtal dy vel y peiagh shoh vees graih my chree er n'gheddyn baase as shen yn oyr ta'n arraneyder ny lomarcan.